Eriksson

Måndag. Ny vecka, nya uppdrag. Gjorde min första dag på jobbet (de två timmarna i fredags räknas inte) efter skadan. Det gick bra, bara man hittade rätt position. Försökte först stående, men det gick inte så bra. Fungerade ett tag, men inte längre. Istället blev det sittandes med tangentbord och mousetrapper i knäet. För den som inte vet vad en mousetrapper är, så syns den lite på bild i detta blogginlägg. Annars finns google till er hjälp, de sviker aldrig.

När jag sedan jobbat någon timme så kom förslaget att lägga fötterna på bordet och tangentbordet i knäet. Trodde inte det skulle bli bra, men provade och det blev helt ypperligt underbart bra ju! Tack för det. Enda problemet blev dock, som förutspått, att mina fötter somnade. Men bara man ser till att inte går en massa efter att setat sådär, ja då funkar det! Man får använda hjulen på stolen när man ska förflytta sig, helt enkelt!

Men vad är då detta med kamikaze-skator? Jo i förra veckan fick vi besök av en (eller flera) skator som på något vänster lyckades bajsa ner mina fönster på balkongen. De måste ju ha planerat detta uppdrag i veckor, troligen varit på träningsläger i norrland minst 5 månader bara för att få detta att fungera. Fönstren sitter ca 1,5 meter in under ett tak, men ändå lyckas de. En stor eloge till den som tränat upp dessa kamikaze-skator, helt klart imponerande. Slutade iallafall med att jag fick lov att tvätta mina fönster, vilket var en ny erfarenhet för min del. Lyckades till och med få till de där flammiga som ska bli när man tvättar fönster när man är oerfaren. Shit va duktig jag är! :D

Dessutom har jag fått en riktigt fin kroppsprydnad. Det skulle kunna liknas med en tatuering, även om det egentligen inte alls är någonting liknande en tatuering.



Det handlar alltså om ett ganska fett blåmärke. Det är inte så jättefint, men det är ju gömt så det är ingen som ser det iallafall. Hade varit värre om jag haft det i ansiktet, till exempel. På tal om blåmärken så är det ju faktiskt lite konstigt, att det inte syns någonting på armen alls att jag slagit i backen. För det måste ju varit en ganska redig smäll, med tanke på att axeln slogs ur led. Men men, jag är nöjd iallafall, klarar mig fint utan att vara helt blåslagen. Räcker att ha på höften, så man kan visa det för dem som vill se bara :)

(Förresten så menade jag inte det där jag sa om att man inte ska hålla på med extremsporter. Det ska man göra, så mycket man kan. Utmana dig själv, utmana världen. SPELA BADMINTON!)