Eriksson

Kom på en sak som jag glömde ta upp tidigare. Lasse (nuvarande tränaren i laget) berättade för Hans (förra säsongens tränare samt förälder i laget och dessutom i föreningenens styrelse) att han ska sluta samt berättade om anledning och så. Han tyckte ju liksom jag att det var tråkigt och så vidare, men inte så mycket vi kan göra åt.

Pratade med honom (Hans) på telefon senare och kom då in på detta igen. Han sa, precis som jag fasat lite för, att han såg bara en lösning till en början iallafall. Att han skulle "komma tillbaka". Det skulle isåfall troligen innebära att jag skulle återigen börja skyffla bollar från hörn till hörn och inte göra något alls typ. Jag frågade hur han tyckte, om vi skulle gå tillbaka till förra årets tränaruppställning, att han har huvudansvar och jag nån slags sidekick eller om vi skulle försöka vända på det eller iallafall jämna ut det lite. Men av någon anledning försvann han, vet inte vad som hände. Visste jag inte bättre så skulle jag kunna tro att han la på, men det kan han inte gjort. Han är ju en vettig man, som man kan prata med ju.

Nåja, det var det. Ser ut att det kommer bli en jobbig innebandysäsong i vilket fall. Antingen kommer jag få mer ansvar, vilket blir mer påfrestande för mig. Eller så kommer jag inte få något ansvar alls och bara gå dit och vara en mr nice guy.

Ja, är väl inte så bra på något av dem. Man kan ju ifrågasätta varför jag ens är tränare. När vi ändå pratar om det så frågar jag mig, varför är jag tränare egentligen?  I allmänhet så är ju alla tränare i dessa åldrar föräldrar till någon spelare på något vis. Men jag är typ en av de yngsta och inte heller någon förälder. Jag har bara börjat med detta helt ideellt, utan något band till någon eller så som de flesta andra. Vad säger det om mig?